City of Bones!!

Så, nu har det blivit att göra en film-recension på City of Bones. Jag gick och såg den efter skolan igår tillsammans med syrran och en kompis. Men, vad tyckte jag om den, den här filmen som alla har väntat på? Tja, jag vet ärligt talat inte...

Det finns vissa SPOILERS här om man inte läst boken. Jag kommer att prata om slutet o.s.v.

The Mortal Instruments: City of Bones (baserad på boken av Cassandra Clare
Utgavs: 2013
I rollerna: Lily Collins, Jaime Campbell Bower, Kevin Zegers, Jemina West, Godfrey Gao, Lena Headey, Jonathan Rhys Meyers, Aidan Turner, Robert Sheehan och Jarid Harris.
Omdöme: 6 (jag kan möjligtvis sträcka mig till 7) av 10.

Så, var ska vi börja...? Jag kan börja med att säga att jag inte hatade filmen, jag hade kul ibland, men den hade en del fel. Ganska många faktiskt. Skådespelarna gjorde inte ett dåligt jobb, men de fick faktiskt inte så mycket att göra. Det de verkade göra större delen av tiden var att springa runt och skrika. Det var ju inte så hela tiden, men allvarligt, den där slutstriden varade i evigheter! Det mesta jag hade problem med var detaljer, men en del problem var lite för irriterande...De hade tagit bort saker som inte hade behövt att ta bort och de la till en del helt onödiga slagsmålsscener. Dessutom, gud va många klyschor de hade med, vissa meningar var så ostiga att det inte var klokt. T.ex. när Jace kysste Claire, var de verkligen tvungna att sätta på vattenspridaren? Jag menar, ärligt...? Det kanske händer i boken också, vad vet jag. Men i filmen så kändes det helt fel. Det var massor med liknande scener hela tiden och...varför snöade det i slutet? Jag hade en hel del problem med replikerna och alla evinnerliga slagsmål, men en del av effekterna var ganska coola. Och det var inte dåligt HELA tiden, ibland hade den sin egen charm. Den var kul ibland, publiken skrattade då och då, dessutom så fick Magnus den entré som han förtjänade, men ändå inte. Men jag tycker att de kortade ned en hel del saker alldeles för mycket, och varför in i helvete blev inte Simon förvandlat till en råtta! Jag menar, varför ta bort den delen. I filmen blev han bara kidnappad och upphängd på ett kors. Allt detta följs av ett otroligt utdraget slagsmål.
      Men hur presenterades karaktärerna i den här då, hur gjorde skådespelarna, tja...det var inte några gigantiska fel som förstörde filmen eller något, men några irriterande detaljer var ständigt närvarande...Nu ska jag berätta om karaktärerna (kort).

Vi startar av med våran huvudroll, hjältinnan, den utvalda, Clary.
Jag hade inga problem med henne. Jag har aldrig tyckt att hon var en speciellt intressant karaktär och det var hon inte i filmen. Hon känns bara som den typiska hjältinnan , inte mycket mer med det. Jag tyckte inte att hon spelades dåligt eller så, jag brydde mig ärligt talat bara inte om henne. Lily Collins gjorde ett hyfsat jobb, inte lysande, men man trodde på henne. Hon hade några få roliga scener, flämtade, backade, flörtade med Jace, och det var i princip det hon gjorde. Men som sagt var, inget stort problem.

Efter hennes så kommer förstås Jace, huvudroll nummer två, typ.
Men först har jag en fråga, när blev han snäll? För det var det största problemet i filmen, han var för snäll. I böckerna ogillar jag honom för att han var irriterande, melodramatisk och självupptagen, i filmen så var han lite mer sympatisk och det var ännu mer irriterande. Jag vet, jag blir aldrig nöjd. Ibland så hade han glimten i ögat och jag tänkte, det där är Jace! Men sen så bara, snäll...? Men, jaja. Han var bra ibland, så egentligen tyckte jag inte att han var ett problem, men jag fattar fortfarande inte varför han skulle vara så snäll hela tiden!

Vad är ett triangeldrama utan den tredje personen...
Simon är nog den ända personen i den här filmen som jag inte hade ett problem med. Jag tyckte att han var helt lagom, och jag accepterade honom genast som Simon. Men varför blev han inte förvandlad till en råtta, bara, varför? Helt onödigt, det hane varit fett kul. Men jag tyckte att skådespelaren gjorde ett bra jobb med honom och han var den ända karaktären som jag faktiskt tyckte lite synd om.



De har tre karaktärerna var de som var med mest, resten, var nästan inte med alls. Jag svär, Jocelyn hade mer repliker än Alec, Magnus och Isabelle tillsammans. Jag var misstänksam mot han som spelade Alec, men hade gjorde ett väldigt bra jobb, han var precis lika grinig som jag mindes honom från första boken. Magnus var med i ca tre minuter, så jag har lite svårt att ha någon stark åsikt om honom. Han såg rätt ut i alla fall, och hans första replik var underbar. Men han var med alldeles för lite. Han är inte med mycket i boken, men jag är ganska säker på att han förtjänar mer än tre minuter. Isabelle var hemskt tråkig, hon var inte alls som i boken. Det ända hon tycktes göra var att springa runt och skrika Hurry! Hide! och så vidare när de slogs mot saker. De äldre skådespelarna gjorde ett bra jobb, inte mycket att klaga på. När Valentine först var med så tyckte jag att han var urtråkig, men han fick några roliga repliker senare som fick mig att förlåta honom.

Det största problemet jag egentligen har med filmen är att de la ned så mycket tid på slagsmålen och effekterna att man fick se alldeles för lite av karaktärerna. Men det jag såg av dem hade jag inte gigantiska problem med och jag hoppas att man i de följande filmerna ska koncentrera sig mer på dem. Det var en del roliga repliker, jag hade inte tråkigt när jag såg på filmen och den var definitivt inte kass. För alla som gillar boken, eller som bara vill se en hyfsad tonårsfilm, så rekommenderas den...