A feast for crows

A Feast for Crows av George R.R. Martin
Serie: A Song of Ice and Fire (Game of Thrones) #4
Antal sidor: 976
Boken utkom: 2005
Första meningen:
"Dragons", said Mollander.

(SPOILERS om man inte läst tidigare böcker i serien. OBS, även om man sett alla tre säsongerna på tv-serien så är det fortfarande spoilers, då tredje säsongen bara är baserad på halva trean.)

Efter många bittra slag så har de sju makter som delar landet dragit sig tillbaka för att studera varandra och slicka såren. Men det dröjer inte länge förrän överlevarna, de fredlösa och asätarna från The Seven Kingdoms samlas. Nu, när de mänskliga kråkorna samlas vid en bankett av aska, så bildas nya planer och nya allianser formas medan överraskande ansikten - nya och gamla - lämnar en illavarslande skymning av gamla mål och kaos för att ta an utmaningarna från de svåra tiderna som väntar. Nobelmän och ofrälse, soldater och trollkarlar, lönnmördare och vildar, samlas för att satsa sin makt, och sina liv... För på en fäst för kråkor så finns det många gäster - men bara några få är överlevarna.

_______________________________________________________________

Så, nu har jag äntligen läst fjärde boken av sju (eventuellt 8) i en av mina favoritserier. Och jag älskade den (såklart). Jag vet att de flesta tycker att den tredje boken är den bästa, och jag förstår varför. Men personligen så tyckte jag att det var den sista halvan och speciellt slutet som var så bra. I A Feast for Crows så tyckte jag att den var bra från början till slut, inte lika bra som treans sista halva, men ändå. Fyran och halva femman skulle från början varit en enda bok, men Martin fick dela på dem. Så i fyran så ser man bara hälften av alla karaktärerna, och Jon, Davos, Dany och Tyrion kommer först med i femman igen. Så, vilka handlar trean om? Väldigt många nya faktiskt, och en del gamla. Kapitlen i den här var betydligt längre än i de tidigare böckerna, så de flesta karaktärerna hade mycket färre kapitel, runt två eller tre (med tre undantag). Dessutom så står inte karaktärens namn längre, det står istälet (t.ex.) The Iron Captain. Men, här kommer en lista på de karaktärerna som hade egna kapitel (med deras riktiga namn).

Arya Stark (tre kapitel)
Sansa Stark (Alayne Stone) (tre kapitel)
Samwell Tarly (5 kapitel)
Brienne av Tarth
Cersei Lannister
 Jaime Lannister
Arianne Martell (två kapitel)
Areo Hotah (ett kapitel)
Arys Oakheart (ett kapitel)
Asha Greyjoy (ett kapitel)
Aeron Greyjoy (två kapitel)
Victarion Greyjoy (två kapitel)

Så, vem tyckte jag bäst om? Jag är lite oklar på en del av de nya karaktärerna, då de bara hade en eller två kapitel. Arya och Sam tycker jag fortfarande bra om (speciellt Arya), och jag blir faktiskt allt mer förtjust i Sansa. Hon har faktiskt blivit lite smartare och dessutom, när Sansa är med så är alltid Littlefinger med (=, och han är ännu en karaktär som bara blir roligare för varje bok som går. Men de tre karaktärer som hade majoriteten av kapitlen var Brienne, Cersei och Jaime, tre karaktärer som man redan känner ganska bra. Jag gillar Brienne, hon kanske inte är min favoritperson, men hon är cool och dessutom så träffar hon på en hel gamla karaktärer under bokens gång, och det är kul att se vad alla har för sig. Jaime tycker jag fortfarande om, trots att jag hatade honom i de två första böckerna så tycker jag bara bättre och bättre om honom. Han är en ganska rolig karaktär, och trots att han gör en del hemska saker ibland så har han ändå en anledning till att göra det, oftast en ganska bra anledning. Jag tyckte det var lite synd att han och Brienne inte är på samma ställe längre, men de var med båda två i alla fall. Jag tycker fortfarande synd om Jaime när det gäller hans hand, men jag tror att det är bra för honom. För första gången så ser man lite mer av Ilyn Payne, en karaktär som jag verkligen ansträngde mig för att ogilla, utan att riktigt lyckas. Jag tycker att han är en helt ok karaktär, och trots att jag fortfarande surar för att han högg huvudet av Eddard (stackars Ned, snyft...) så var det i ärlighetensnamn inte hans fel, han är liksom skarprättare, det är hans jobb....Och så var det Cersei, fy vad jag hatar henne! Hon är irriterande, korkad och elak! Jag vet att man inte ska gilla henne, men det gör henne inte mindre jobbig. Tyrion, kom tillbaka...

     Fyran tog en betydligt lugnare tempo än trean, och det hände inte många dramatiska saker. Visst, en del karaktärer dog, men inte i samma fart som de gjorde i trean. Jag gillade det, man fick lite mer tid att se hur det hade gåt för de olika karaktärerna, tempot var lugnt, men det var aldrig långtråkigt. Jag saknade en del av karaktärerna, men jag vet ju att de ska komma tillbaka i nästa bok.
      Boken var lika spännande, lika smart, och lika bra som tidigare, och karaktärerna var precis lika underbara som i de tidigare böckerna. Gillar man serien A Song of Ice and Fire så kommer A Feast for Crows definitivt inte att vara en besvikelse. Den var episk, rolig och underbar...

9/10


Lite extra fakta...
Jag såg klart säsong tre på tv-serien som är baserad på böckerna för ett tag sedan, och den var verkligen bra! Jag tyckte att det var lite synd att de var tvungna att ha med Theon, men det förstörde egentligen inget. De ändrade en del saker, men sånt får man leva med. Jag tycker att det var bra att de delade upp tredje boken till två säsonger, och jag längtar verkliget att få se vad de gör av andra halvan...