A Clockwork Orange

A Clockwork Orange av Anthony Burgess
Antal sidor: 188
Originaltitel: A Clockwork Orange
Översättare: Caj Lundgren
Gavs ut: 1962
Övrigt: Gjordes som film av Stanley Kubrick 1971
Första meningen:
"Vad ska det bli nu då?"

Handling:
I en nära framtid så regerar ungdomarna städerna, och gatorna är allt annat än säkra under natten. Det här är historien om Alex, vars största intressen är ultravåld, våldtagning och Bethoven. Det här är historien om hans år på toppen, historien om hans fall från stjärnorna och allt där i mellan. Boken tar upp frågan om frihet, hur mycket frihet kan man tillåtas? och vad händer med en människa om hans frihet tas ifrån honom? När valet mellan gott och ont inte längre existerar?
________________________________________________________

Tja...
Det här är en bok som väldigt många har hört talas om, man som få faktiskt har läst. Det är en riktigt populär bok och filmklassiker, jag har inte sett filmen än, men det ska göra snarast möjligast. Men nu är det boken jag ska tala om. Och, jag har liksom förlorat talförmågan efter att jag läste den här. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, den är liksom, omöjlig att greppa? Det första ni måste förstå är att om någon där ute inte gillar, kanske rentav hatar, den här boken, så har de min fulla förståelse. Den är udda, den är obehaglig, men personligen så älskade jag den. Men som sagt var, ni där ute har min fulla förståelse. A Clockwork Orange är en dystopi, något som blev väldigt populärt för något år sedan. Men om ni verkligen gillar, älskar och avgudar de dystopier som kommit ut de senaste åren (Hunger games, Delirium, Divergent...), så skulle jag kunna slå vad om att ni inte lär gilla den här. Men, man vet aldrig med folk.

     En viktig del av boken är språket, som är en aning, svårbegripligt? Alex pratar med en speciell "tonårsdialekt" (typ) som författaren själv har kommit på. Och ibland kan man lista ut vad han säger, och ibland så är det fullkomligt obegripligt. Men ta det lugnt, det finns en ordförklaring längst bak i boken. När jag hade kommit si så där halvvägs in i den så lärde jag mig faktiskt att förstå vad han sa, så problemet löste sig själv. ACO (orka skriva hela titeln) är skriven i första person, vilket innebär att vi får den otroligt charmige huvudrollen och berättaren, Alex (ja, det var ironiskt). Och jag gillade honom, faktiskt. Han är läskig, sadistisk och obehaglig, om jag skulle se honom på en gata så skulle jag vända på klacken snabbt som ögat, men som berättare och huvudroll så funkade han bra. En positiv sak med honom är att när det går dåligt för honom (det går ju som regel åt helvete med huvudrollen någonstans i boken) så behöver man inte tycka synd eller bli orolig för honom. Dessutom så kunde han vara rolig, hela historien blev så bisarr att jag inte ens kunde tycka illa om honom, jag gillade honom faktiskt då och då (inte det han gjorde, men han hade ganska roliga dialoger med sig själv). Personligen gillade jag att karaktären som, i vilken annan historia som helst (bortsett från serien om Hannibal Lector) var huvudrollen. Definitivt inte hjälten, men ändå. En sak som jag tycker är ganska intressant med Alex är att han inte har någon tragisk bakhistoria, han lever ett ganska vanligt liv på dagarna. Han går i skolan (tydligen så är han ganska duktig), han har två föräldrar som verkar vara helt ok (uppenbarligen så är de otroligt dåliga föräldrar, men de verkar inte vara ELAKA mot honom eller något), han bara, är som han är, antar jag.

      Själva handlingen är ju såklart minst lika udda och bisarr som bokens huvudroll, men kul att hänga med i. Man fattar alltid vad som händer, historien först alltid framåt och inget känns framtvingat eller tråkigt. Den händer egentligen inte så mycket, eller, det händer mycket men man märker det inte riktigt. På ett positivt sätt.
      Jag fattar att den här recensionen är ganska förvirrad, och ni har nog inte blivit mycket klokare av den. Men det jag försöker att få fram är att A Clockwork Angel är en väldigt bra bok, den förtjänar definitivt det beröm och den popularitet som den har, det är en väldigt bra klassiker. Gillar man bra, tänkvärda, skumma, konstiga böcker så borde man verkligen läsa den här. Gillar man böcker i allmänhet så skulle jag faktiskt rekommendera den, den är inte lång, det skulle bara ta en timme eller två av er dyrbara tid. Det är som sagt var en väldigt bra bok, läs den, se filmen, det är ungefär vad jag kan säga. Det finns 1000 saker jag skulle kunna säga om den, men jag har läxor att göra och recensioner att skriva, så ni får nöja er med det här...

9/10