torsdag 22 november 2012

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson.
Antal sidor: 390
Originaltitel: ...
Boken utgavs: 2009
Första stycket:
     Man kan tycka att han kunde ha bestämt sig tidigare och att han kunde ha varit karl nog att meddela omgivnen om sitt beslut. Men Allan Karlsson hade aldrig grubblat för längre kring saker och ting.

     Allan Karlsson ska fylla hundra. Det är faktiskt hans födelsedag. Kungen har skickat ett kort, pressen och tv är där för att gratulera honom, tillsammans men syster Alice och alla andra som lever eller arbetar på ålderdomshemmet. Alla är där, med ett undantag. Födelsebarnet själv är inte där, han har nämligen klivit ut genom fönstret och försvunnit.
    Det var inget som Allan hade planerat, det bara blev så. Tanken på all pompa och ståt blev för mycket, så han klev helt enkelt ut genom fönstret och promenerade iväg mot busstationen. Där lägger han beslag på en väska, men han menade verkligen inte att stjäla den.  Det bara blev så, precis som mycket i Allan Karlssons mycket händelserika liv. Det var en yngling med texten "Never again" på ryggen av sin jacka som bad honom att vakta den, och det hade Allan inget emot. Men så var det ju så att Allans buss kom, och eftersom väskan gick så lätt på två hjul så följde den med.
    Väskan visade sig innehålla femtio miljoner kronor.
     Så med några nya vänner ger sig Allan ut i Sverige med både poliser och tjuvar efter sig.

Iblan tänker Allan tillbaka på sin ungdom, han hade milt sagt haft ett händelserikt liv. Men, hur kom det sig egentligen att han grälade med Stalin, räddade livet på Winston Churchill och åt middag med visepresident Truman samtidigt som Roosevelt gick och dog?
    Tja, läs boken och ta reda på det.
    Det här är historien om hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.
--------------------------------------------------------------------------------------------
 Tja, om man behöver en otroligt komisk bok om en otroligt optimistisk hundraåring som bara (bokstavligttalat) har tappat humöret en gång i sitt liv.
 Boken var lite för lättsmällt för min smak, Allan var lite för obekymrad. Men jag erkänner verkligen att den var otroligt rolig!
 Allan var obekymrad, humoristisk och underbar. Han avskyr politik och präster och har en dålig vana att spränga folk eller saker i luften.
 Boken inte speciellt svår att läsa, den var en väldigt skön avslappning.
 Man tappade aldrig intresset, det hände alltid något. Allan hade ett väldigt händelserikt liv, trots att han avskyr politik och religion så tycks han ha påverkat de flesta av 1900-talets stora händelser i världen.
 En sak jag störde mig på mig lite var att den aldrig var det minsta allvarlig, nu kanske jag låter tråkig, men se det så här: Jag hade den som bänkbok, och det är omöjligt att älska böcker som man läser i skolan.
 Jag började läsa det därför att syrran sa att den var jätterolig, och när jag slog upp boken i skolan sade halva klassen att den var så himla bra, så jag hade ganska höga förväntningar. Jag blev inte direkt besviken, det VAR otroligt rolig och det var en himla bra bok, det var bara inte min typ av bok. Men den fick mig att skratta och det är alltid ett plus.
   Det var kul att Allans tillbaka syner på sitt liv till sist kom ikapp med verkligen. Man fick reda på hela hans livshistoria.
   Jag rekomenderar den för alla som villa ha ett gott skratt och som vill slippa att anstränga sig så mycket.

-Då börjar vi, sa Bosse. Är pengarna jag just fått ärliga?
-Inte det minsta sa Benny.
-Har ni polisen bakom er?
-Förmodligen både tjuvar och poliser, sa Benny. Men mest tjuvar.
-Vad har hänt med bussen? Den är alldeles förstörd i fronten.
-Vi rammade en tjuv i full fart.
-Dog han?
-Nej, tyvärr. Han ligger i bussen med hjärnskakning, brutna revben, bruten högerarm och ett rejält öppet sår i högerlåret. Tillståndet är allvarligt men stabilt som det heter.
-Ni har med honom hit?
-Så illa är det.
-Vad är det mer jag behöver veta.
-Tja, kanske att vi haft ihjäl ett par tjuvar på vägen, kompisar till den halvdöde i bussen. De envisas alla med att vilja ha tillbaka de femtio miljoner som råkat hamna hos oss.
-Femtio miljoner?
-Femtio miljoner, minus diverse omkostnader. För bussen här, bland annat.
-Varför kör ni omkring i en buss.
-Vi har med oss en elefant där bak.
-En elefant?
-Hon heter Sonja.
-En elefant?
-Asiatisk.
-En elefant?
-En elefant.
Bosse stod tyst en stund. Sedan sa han:
-Är elefanten också stulen?
-Njae, det kan man nog inte säga.
Bosse var tyst igen. Sedan sa han:
-Grillad kyckling med stekt potatis till kvällsmat. Skulle det passa?

7/10

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar