Top 5

Då var det dags igen, den här gången hade jag tänkt göra top 5 på neutrala karaktärer från böcker. Alltså sådana som antingen byter sida hela tiden (frivilligt eller inte) eller sådana som är på sin egen sida och struntar i alla andra. Tyvärr kan jag typ inte hitta några bra tjejer som matchar på berskrivningen, är det inte sorgligt?
    Kommer mest bli typer från fantasy-böcker, men eftersom jag älskar sådana så gör det inget.

 

Dawet dan-Faar

från Skuggmark av Tad Williams

Det här är en typ som jag faktiskt gillar, trots att jag var lite osäker ibland.

Han bytte typ sida i varje bok, ibland flera gånger i samma bok. Eller snarare, han bytte aldrig riktigt sida, han hjälpte bara sin arbetsgivares motståndare ibland, men inte mycket. Dessutom hade han en kniv mot magen när detta skädde, men det var bara för syns skull, han hade troligen gjort det i alla fall. Dessutom var han förälskad i sin typ fiende (fast han och Briony var inte fiender, de var mycket bra vänner. De slogs bara på olika sidor, typ) men det fattade ingen.

Han är faktiskt rolig, han skulle gärna fått vara med mer...

 

Jacob Crane

från Skuggornas besvärjare av G.P Taylor

Allvarligt, vem gillar inte en helgalen smugglare som spränger saker i luften?

Jag tror att han byter sida typ två gånger, och det var av högst själviska själ, han var ju tvungen att få tillbaka sin konjak, som visserligen inte var direkt ärligt intjänad, men vem bryr sig?

Han är verkligen cool, han är helt lugn genom hela boken. Fast han blev lite nervös när det började flyga andar, spöket, gudar, ja gud vet vad omkring. Fast det berättade ingen för honom förän efterår, om han hade vetat att han riktade en pistol mot en typ som trodde att han var gud så hade det kanske gått lite annorlunda. Men, turligt nog för de andra som råkade ha honom på sin sida för tillfället, så visste han inte det.

Jag älskar hans besättning också, jag gillar typ bara den här boken p.g.a honom.

Meningen "Ur vägen!" räddade hela boken i mina ögon. (det var dte han ropade när han bestämde sig för att använda dynamit för att ta sig in)

 

Tatsuno

från Den blodiga origamifjärilen av T&D Hoobler

Den här boken är visserligen obehagligt kort men Tatsuno räddade den.

Han är rolig och cool, han visar typ inga känslor under hela boken.

Vem gillar inte ninjor? Okej, han är en f.d ninja, men ,who cares?

Dessutom har han en intressant brorsa som är helt ond, annars skulle han få vara med här.

Tycker det är läskigt när han blir skjuten i axeln, men sånt får man leva med, antar jag.

 

Murtagh

från Eragon av Christopher Paolini

Vad? Jag gillar honom...

Han är regerar hela serien, jag älskar honom.

Speciellt i ettan och fyran, då är han med mest. Han är nästan inte med i tvåan och trean, och när han är det så slåss han alltid.

Okej, mina komentarer om honom är lite spoiler om man inte läst hela serien, bara så ni vet.

Han var den enda i hela serien som (spoiler) hade en (typ) kärlekshistoria som jag tyckte var det minsta intressant.

Han byter inte riktigt sida, först är han på en sida, sticker till en annan och bler sedan tillbaka tvingad till den första. Men han hoppas liksom (lite halvhjärtat) att den andra sidan ska vinna. Oj, det där blev komplicerat...

Funderar faktiskt på att läsa om fyran nu, fast jag kommer nog att skippa Rorans kapitel, han är så jobbig.

Försöker lista ut hur gammal han är, men vi får säga att han är ungefär 20.

 

Sezuan

från Ormens Gåva av Lene Kaberböl

Hinner inte skriva så mycket om honom, har lite brådis.

Det är han som gör trean till min favorit i serien, han är rolig.

Jag gillar folk som spelar flöjt, det är så jobbigt med alla dessa evinerliga fioler som dyker upp hela tiden!

Han är typ kanska lik de andra karaktärerna jag nämt, ledsen att det inte bleb så varierat...

Hinner inte skriva mer nu...