Antal sidor: 298
Orginal titel: Pride and Prejudice
Boken utkom första gången: 1813 (eller först utkom den 1796, men sedan gjorde hon massa ändringar och den kom ut igen 1813)
Första stycket:
Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man som äger en stor förmögenhet måste vara i behov av en hustru.
Hur föga kända en sådan manns känslor eller avsikter än må vara, då han gör sitt första inträde i en krets av grannar, är de kringboende familjerna så fast övertygade om denna sanning att han anses som en rättmätig egendom åt en eller annan av deras döttrar.
Mrs Bennet har försatt sig en mening i livet, att få sina fem döttrar gifta.
Så när den unge, stilige, rike, och framför alllt, ogifte Charles Bingley flyttar in i granngodset väcker det genast stor uppståndelse.
Mrs Bennet tänker inte vila förren hon lyckas få någon av sina döttrar gifta med honom.
Vad herrn själv tycker om saken är av ringa betydelse, det är klart att han kommer att bli förälskad i någon av dem.
Och till hennes stora glädje, det blir han också. Han fattar snabbt tycke för den äldsta miss Bennet, Jane.
Det verkat väldigt enkelt. Men han reste inte till Netherfield ensam. Med sig hade han sina två systra, den ene systerns man och mr Bingleys bästa vän, Mr Darcy av Pemberley i Derbyshire.
Och när sällskapet trädde in i balsalen bestod det inalles endast av fem personer, mr Bingley, två av hans systrar, den äldre systerns man och en annan ung man.
Mr Bingley såg bra ut, förde sig som en gentlrman och hade ett otvunget, naturligt sätt. Hans systrar var fina damer med ett uppträdande som tydligt angav att de tillhörde stora världen. Hans svåger, mr Hurst, gjorde endast intryck av att vara en gentleman, men hans vän, mr Darcy, tilldrog snart allas uppmärksamhet genom sin fina, högresta gestalt, sina vackra drag, sin nobla uppsyn och det rykte, som spred sig inom fem minuter efter hans inträde, att han hade tiotusen om året. Herrarna förklarade att han var en fin karl, damerna försäkrade att han var mycket vackrare en mr Bingley, och han betraktades med stor beundran ungefär halva aftonen, då blev det plötsligt slut med hans popularitet. Man kom nämligen underfund med att han var en fasligt dryg herre som tydligt lät omgivningen förstå att sällskapet var för enkelt för honom.
Som jag redan nämt vill Mrs Bennet få sina döttrar gifta, och döttrarna håller med henne. De vet ju att på grund av en fideikommiss så kommer de inte att ärva något när deras far dör. Alla döttrar håller med henne, alla utom Elizabeth Bennet. Hon har ingen önskan att gifta sig, utom av sann kärlek. Hon är verkligen före sin tid. Men, den färgstarke mr Wickham kanske kan få henne att ändra sig, eller, som hennes mor hoppas, deras avlägsne släktning mr Collins.
Men, är det verkligen så enkelt som det verkar? Kommer Jane och Bingley att få varandra, kommer Lizzie att gifta sig? Och är mr Darcy verkligen så illa som alla tycks tro?
Det var så att igår hade jag fruktansvärt tråkigt, och vad gjorde jag åt saken? Jag gjorde det jag alltid gör när jag behöver muntras upp, jag såg på Stolthet och fördom. När jag hade gjort detta befann jag mig i ett sådant lyckorus att det inte tog mig två minuter innan jag började läsa boken, och jag har fortfarande samma lyckorus över mig. Den här historien har det effekten på mig.
Ni kan nog gissa vad jag tyckte om boken...
Den är naiv, komisk, vacker och har sådana underbara karaktärer som alltid får mig att skratta rakt ut.
Den förvirrade Mrs Bennet som mest av allt påminner om en höna som bara springer runt runt, den underbare, intelligenta och ironiska mr Bennet, den näsvisa Elizabeth och den uppmärksamme, ständigt iaktagande mr Darcy. Han är som mr Bennet säger: en man som jag aldrig skulle våga neka någonting som han nedlät sig till att be mig om.
Jag älskar dem alle sammans.
Jag gillar kanske mr Darcy bäst, alla i historien tycker att han är stolt och högfärdig, och stolt är han. Men till stor del är han bara lite blyg, stackarn.
En sak jag fann intressant var Darcys och Bingleys vänskap, de är rätt så olika varandra. Men Jane Austen har en bra förklaring.
Mellan honom och Darcy rådde det ett mycket gott vänskapsförhållande trots att de i mycket olika naturer.
Darcy tyckte om Bingley på grund av hans otvungenhet, öppenhet och fogligheten i hans väsen. Bingley hade den största tillit till Darcys skarpsynhet och omdömesförmåga. Bingley var själv ingalunda klent utrustad, men Darcy var en verklig överlägsen intelligens. Han var på samma gång högdragen, reserverad och granntyckt, och hans sätt var inte tilldragande, hur belevad han än var. I Detta avseende hade hans vän avgjort företräde. Bingley var säker på att bli omtyckt, varhelst han visade sig. Darcy däremot stötte ständigt folk ifrån sig.
Den här boken kan på många sätt verka tråkig och den har nog ingen egentlig handling, men jag älskar den. Jag har läst den många gånger och kommer nog att läsa den många gånger igen.
-Kan det vara en förståndig man, pappa?
-Nej, kära du, det tror jag inte. Jag hyser stora förhoppningar att han är raka motsattsen. Det är en blandning av kryperi och högfärd i hans brev som lovar gott. Jag längtar efter att få göra hans bekantskap.
9/10
Även filmen är underbar med många underbara skådespelare som Matthew McFayden som mr Darcy, Keira Knightley som Elizabeth, Brenda Blethyn som mrs Bennet och Donald Sutherland som mr Bennet.
mr Bennet
mr Darcy
Elizabeth
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar