tisdag 4 september 2012

Lite tips på klassiker 1





Som jag redan har nämt så älskar jag klassiker.
 Jane Austen, Systrarna Bronté, jag älskar dem allesammans.
Något jag älskar nästan lika mycket är filmerna.
Här kommer några filmtips för alla som älskar klassiker, jag kommer inte att gå in så mycket på handlingen, jag kommer snarare att bedömma kvaliten på filmen och skådespelarna...
Vi börjar med systrarna Bronté

Jane Eyre
baserad på boken av Charlotte Bronté
Nu är det så att det har gjorts många inspelningar av den här, själv har jag bara sett två av dem.
Jag kommer bara att skriva lite kort om en av dem, inte därför att den är bättre utan för att jag såg den först.
Handling:
Man får följa Jane Eyres ibland sorgliga, ibland lyckliga livshistoria.
 Jane är föräldrarlös och efter att ha bott hos sin moster så skickas hon till en internatskola.
Där blir hon kvar i åtta år, först som elev och sedan som lärare, men hon bestämmer sig för att lämna skolan och söka plats som guvernant någon annanstans. Hon får platsen, och i början verkar allt gå bra. Men allt är inte som det verkar, till sist får hon reda på en hemlighet, en hemlighet som hotar att förstöra hennes liv.
Bästa skådespelare: Toby Stephens som Mr Rochester
Kommentar: Det här är en underbar inspeling av en av mina favorit böcker.
 Toby Stephens är mästerlig när han speler Mr Rochester, jag kan inte komma på en film han har spelat i där någon har spelat bättre en honom.
Filmen var väldigt lik boken, vilket jag uppskattar. Det var väldigt många bra skådespelare med och miljön passade.
Jag såg faktiskt filmen innan jag läste boken, den här filmen försökte jag ta mig igenom många gånger när jag var liten, men hur mycket jag en försökte så fattade jag inte.
Åren gick, och jag bestämde mig för att ge den en hundraelfte chans, och jag älskade den!
Jag kunde inte fatta att jag inte gillade den de andra 110 gångerna då jag försökte ta mig igenom den. Det tog mig inte mer et tre minuter att ta reda på att vi hade boken, det tog mig ingen tid alls att hitta den, och det tog mig en aning längre att läsa den...
 Men för de som inte orkar läsa boken så är filmen defenitivt ett alternativ...
 


Svindlande höjder
baserad på boken av Emily Bronté
 Det har nog gjorts många inspelningar av den här, men jag har bara sett en av dem...
Handling:
Mr Lockwood vill vara ifred. Han är trött på människor och deras dumheter, så han hyr en enskild stuga mitt ute på heden.
 De enda i hans närhet är kvinnan som städar, tvättar och lagar mat åt honom, Nell.
Och så finns ju förstås hans närmaste grannar, Mr Heatcliff som är hans hyresvärd.
I Wuthering Heights, Heatcliffs hus, bor även hans avlidne sons maka, Joseph och Haerton som alla tar för en tjänare vid första anblicken.
 Lockwood upptäcker, om detta nu är möjligt, att Heatcliff är ennu osällskapligare en han själv.
Men efter en rad underliga händelser så bestämmer sig Lockwood för att fråga Nell om hans underliga hyresvärd.
Nell som har bott i trakten hela sitt liv berättar Heathcliffs historia.
 Nell, som är väldigt gammal, mins fortfarande när Heathcliff kom till familjen Earnshaw för första gången. Mr Earnshaw hade varit i Liverpool i affärer, när han kom hem hade han en föräldrarlös pojke med sig, de döpte pojken till Heatcliff.
Bästa skådespelare: Tom Hardy som Heatcliff
 Kommentar: Handlingen jag skrev var bokens handling, filmen är lite annorlunda.
Heatcliffs historia är samma, det är bara själva berättar delen som är annorlunda.
I filmen finns inte mr Lockwood, men det är Nell som berättar i alla fall.
Det här är defenetivt den mest sorgliga kärlekshistoria jag någonsin sett-läst.
Man blir riktigt gråtfärdig. Jag måste säga att man lyckades riktigt bra med filmen. Den var väldigt sorglig men den hade den där lite irroniska humorn som jag gillade i boken.
Tom Hardy spelar Heatcliff bättre en vad jag trodde var möjligt, han lyckas vara tragisk utan att bli patetisk. De ändrade Cathys karaktär lite, hon var en aning mer sympatisk i filmen. Det blev faktiskt mycket bättre. Hon störde mig genom hela boken, men hon blev riktigt bra i filmen.
Filmen är nästan bättre en boken, fast bara nästan.
 

The tenant of Wildfell Hall
baserad på boken av Anne Bronté
Jag skulle ha recenserat Agns Grey, som jag faktiskt har läst, men den har aldrig gjorts som film.
Så jag fick ta den här istället, trots att jag bara har sätt filmen.
Handling:
När den vackra och unga änkan Helen Graham och hennes son Arthur flyttar in i Wildfell Hall som länge stått övergivet så väcker det stor uppståndelse.
 Gillandet för henne dempas snart, men nyfikenheten stannar kvar.
Ingen förstår sig på henne, hon är alldeles för egensinnig, dyster och tillbakadragen för att man ska gilla henne.
Den enda som gillar henne är Gilbert, hennes granne.
 Han vägrar envist att tro på rykterna som börjar att spridas om henne.
Men till sist kräver han en förklaring, och han får den, i form av några anteckningar som hon ger till honom.
Bästa skådespelare: Aj då, den var svår. Men Toby Stephens (hallå igen) spelar som vanligt otroligt bra i rollen som Gilbert. Men han har en hård konkurans med Rupert Graves och Tara Fitzgerald.
Komentar: Eftersom jag inte har läst boken så kan jag inte jemföra filmen med den.
 Men filmen gillade jag verkligen. Tre väldigt bra skådespelare i en väldigt bra film.
 Jag har aldrig sätt Rupert Graves spela så osympatisk förut, han var väldigt bra på det.
 Man märkte på en gång att den var baserad på en bok av Anne Bronté, det var verkligen hennes stil över alltihopa.
 Den var lite underlig ibland, men i genomsnitt så var den bra. Anne håller en liksom i spänning enda fram till slutet, man vet aldrig riktigt hur det ska sluta. Det är det enda positiva med triangeldraman, slutet är ovisst.  Trots att de var väldigt olika så påminde den här mig endå om Agnes Grey.
 Den var väldigt bra och jag kommer att försöka att få tag i boken så snabbt som möjligt.

 

Så där ja...
 Det där var systrande Bronté, nästa gång tar jag Jane Austen...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar